Enskilda prov

Fosfor är ett mineral som behövs för många kroppsfunktioner, inklusive ben- och tandhälsa. I alla cellers och således hela kroppens energiomsättning är fosforhaltiga molekyler helt avgörande. Fosfornivåerna kan variera på grund av sjukdomar, näring eller medicinering. För höga eller låga fosfornivåer kan orsaka hälsoproblem, såsom benskörhet eller njurfunktionsstörningar. Mätning av fS-Pi hjälper till att bedöma fosforbalansen i kroppen.

Mäter en metabolit av etanol i blodprovet. Testet används allmänt för att upptäcka alkoholkonsumtion och kan avslöja alkoholkonsumtion under de senaste 2–4 veckorna. PEth-mätningen är en noggrann metod som används särskilt vid uppföljning och behandling av alkoholmissbruk.

I den fullständiga blodbilden mäts antalet röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Svaret ger information om blodets hemoglobinnivå, storlek och hemoglobinhalt i de röda blodkropparna, samt fördelningen av vita blodkroppar i olika undergrupper. I jämförelse med basblodbilden ger den fullständiga blodbilden en noggrannare bild av de vita blodkropparnas undergrupper. Med detta prov kan man upptäcka anemi, infektioner och blodsjukdomar samt följa upp deras behandling.

Vaccinet är avsett för barn i åldern 1–15 år.

TBE-vaccinet är det mest effektiva sättet att skydda sig mot fästingburen encefalit. Vaccinationsserien består av tre doser: den andra dosen ges 2–4 veckor efter den första och den tredje 5–12 månader efter den andra. Den första boosterdosen ges efter tre år, därefter beror boosterintervallet på ålder.

Vaccinationsserien rekommenderas att påbörjas under vintern så att skyddet är fullt utvecklat när fästingsäsongen börjar i april–maj.

Fästingar kan även sprida borrelios, men det finns inget vaccin mot borrelia.

‍

‍

TBE-vaccinet är det mest effektiva sättet att skydda sig mot fästingburen encefalit. Vaccinationsserien består av tre doser: den andra dosen ges 2–4 veckor efter den första och den tredje 5–12 månader efter den andra. Den första boosterdosen ges efter tre år, därefter beror boosterintervallet på ålder.

Vaccinationsserien rekommenderas att påbörjas under vintern så att skyddet är fullt utvecklat när fästingsäsongen börjar i april–maj.

Fästingar kan även sprida borrelios, men det finns inget vaccin mot borrelia.

‍

‍

Baserat på ålder, kön och blodkreatininnivå kan njurarnas glomerulära filtreringshastighet (glomerular filtration rate, GFR) beräknas. Det är en viktig indikator på njurfunktion och bedömer hur effektivt njurarna renar blodet. Nedsatt njurfunktion syns som lågt GFR-värde

Gamma-glutamyltransferas är ett enzym som fungerar som en indikator på leverns och gallgångarnas funktion. Ökning av dess nivå i blodet kan indikera leverproblem, som fettlever, hepatit eller flödeshinder i gallgångarna. Riklig alkoholanvändning höjer S-GT-nivån i blodet.

Ett kombinationstest för att påvisa HIV-antigener och HIV-antikroppar i blodet. Testet är specifikt utformat för att upptäcka tidiga tecken på HIV-infektion men påvisar infektion med full säkerhet först 3 månader efter smitta.

Helicobacter pylori är en bakterie som kan orsaka magsår och andra magproblem, såsom gastrit. Testet påvisar antikroppar mot bakterien Helicobacter pylori vilka indikerar en pågående eller tidigare infektion. Testet används för diagnos av Helicobacter pylori-infektion och för att övervaka effektiviteten av behandlingen. Efter framgångsrik utrotning av bakterien minskar antikroppsnivån med 40-60% från nivån före behandlingen.

‍

Glykosylerat hemoglobin ger information om genomsnittlig blodsockernivå under de senaste 2-3 månaderna. Det används för diagnos och uppföljning av diabetes. Höga värden indikerar långvarigt förhöjt blodsocker och dålig diabeteskontroll.

Antikroppar mot Hepatit C-virus kan vara ett tecken på akut infektion, kronisk infektion eller tidigare genomgången, men läkt infektion. Hepatit C-virusantikroppar bildas vanligtvis långsamt, 4-16 veckor efter smittan och 2-8 veckor efter att symtomen börjat. Antikropparna förblir höga även om infektionen behandlas eller läks spontant. Blodprov.

Hepatit A sprids via förorenad mat och dryck samt genom bristande handhygien. Sjukdomen kan särskilt hos vuxna vara kraftig och långvarig.

Vaccinationsserien består av två doser. Den andra dosen ges 6–12 månader efter den första och ger livslångt skydd. Den första dosen rekommenderas minst två veckor före resa.

Vaccinet kan ges till personer över 1 år.

‍

‍

Hepatit A och B är virusorsakade leverinflammationer som man kan skydda sig mot genom vaccination. Kombinationsvaccinet ger skydd mot båda virusen och rekommenderas särskilt för resenärer samt personer med ökad smittrisk.

Hepatit A smittar via förorenad mat och vatten, medan hepatit B smittar via blod och sexuell kontakt. Vaccinationsserien består av tre doser (0, 1 och 6 månader), och en fullständig vaccinationsserie ger ett långvarigt skydd. Vid behov kan ett påskyndat vaccinationsschema användas för vuxna.

Kombinationsvaccinet lämpar sig för barn över 1 år och vuxna.

‍

‍

Hepatit B smittar via blod och oskyddat sex. Smittorisk finns till exempel vid användning av injicerbara droger, medicinska ingrepp under bristfälliga hygieniska förhållanden samt vid tatuering och piercing. En del smittade kan bli kroniska bärare av viruset, vilket kan leda till kronisk leversjukdom.

Vaccinationsserien består av tre doser (0, 1 och 6 månader), och en fullständig serie ger ett långvarigt, ofta livslångt skydd. Vid behov kan ett påskyndat schema användas för vuxna.

Vaccinet kan även ges till barn.

‍

‍

Elektrokardiogrammet registrerar hjärtats elektriska aktivitet. Från registreringen kan man bland annat se hjärtats rytm, belastning och eventuell syrebrist. EKG används för diagnos och uppföljning av rytmstörningar, hjärtmuskelskador och andra hjärtsjukdomar.

Efluelda är ett högdosinfluensavaccin avsett för personer över 60 år. Det innehåller en högre mängd aktiv substans än det vanliga influensavaccinet och ger ett starkare skydd mot influensa och dess följdsjukdomar, särskilt hos äldre vars immunförsvar reagerar svagare på standardvacciner.

Högdosvaccinet lämpar sig för de flesta över 60 år och kan tas oavsett om man tidigare fått influensavaccin eller inte. Vaccinet skyddar mot tre influensavirusstammar och skyddet utvecklas inom cirka 2–3 veckor efter vaccination.

Under samma influensasäsong ges antingen standardvaccin eller högdosvaccin – inte båda.

‍

‍

Immunoglobuliner eller antikroppar är proteiner som produceras av kroppens försvarsceller och binder till främmande strukturer som finns på ytan av bakterier och virus. Immunglobulinerna bidrar till att  immunsystemet kan förstöra angriparna. Immunoglobulin klass A (IgA) antikroppar finns framför allt i luftvägarna och tarmarnas slemhinnor, där de skyddar mot luftvägsinfektioner och infektioner i mag-tarmkanalen.  Medfödd brist på IgA kan öka risken för inflammationer och reaktioner vid blodtransfusioner. IgA-nivån kan vara förhöjd vid levercirros, autoimmuna sjukdomar och långvariga infektioner.

Influensavaccinet skyddar mot influensa och följdsjukdomar såsom lunginflammation, bronkit och öroninflammation. Vaccination minskar även behovet av antibiotikakurer hos barn. De flesta vaccinerade barn undviker influensa helt, och om de insjuknar är sjukdomen oftast mildare och återhämtningen snabbare.

Barn under 7 år får influensavaccin inom det nationella vaccinationsprogrammet. Därefter erbjuds vaccination till riskgrupper och deras närstående. Influensavaccinet ska tas årligen.

Vaccinet kan ges antingen som injektion eller som nässpray. Injektionsvaccinet ges från 6 månaders ålder och nässprayvaccinet till barn 2–17 år. Nässprayvaccinet är mycket effektivt, och vid första vaccinationstillfället räcker en dos. För det injicerbara vaccinet behövs två doser första gången.

De vanligaste biverkningarna av nässprayvaccinet är övergående nästäppa och snuva.

Vaccinet kan inte ges till barn med exempelvis svår äggallergi, svår astma, betydande immunbrist eller feberinfektion. Om det finns en person med kraftig immunbrist i barnets närhet bör nära kontakt undvikas i cirka två veckor efter vaccination.

‍

‍

‍

Influensavaccination är ett effektivt sätt att förebygga influensasmitta, begränsa epidemiers spridning och minska följdsjukdomar. Vaccinets sammansättning uppdateras årligen eftersom virusstammarna förändras. Därför är det viktigt att förnya skyddet varje år.

I Finland förekommer influensa vanligtvis som epidemi under vintern, ofta januari–mars, men de senaste åren har smittotopparna inträffat redan kring årsskiftet.

WHO väljer årligen de aktuella virusstammarna som ingår i vaccinet.

Vaccinet är avsett för vuxna och barn från 6 månaders ålder för att förebygga influensa. Hos vuxna ges vaccinet i överarmen.

Vaccination ges inte till personer med svår äggallergi eller under pågående feberinfektion – i sådana fall skjuts vaccinationen upp tills personen tillfrisknat. Skyddet varar under hela influensasäsongen.

‍

‍

Största delen av kroppens järn finns i röda blodkroppar, där det ingår i det syretransporterande hemoglobinet. Järn finns också i mindre mängd i alla andra celler där det är nödvändigt för energiomsättningen. I blodomloppet transporteras järn bundet till transportproteinet transferrin till bland annat benmärgen, där järnet överförs till bildande celler. Överskottsjärn lagras som ferritin. Järnbrist är rätt vanligt, särskilt hos kvinnor. Järn erhålls från kosten. Goda järnkällor är kött, lever, blodpalt, samt kli och fullkornsprodukter. C-vitamin främjar upptaget av järn från kosten till kroppen, medan kaffe, te, mejeriprodukter och sojaprotein minskar upptaget. Risken för järnbrist är särskilt stor hos gravida kvinnor och personer som utövar mycket motion.

Överintag av järn försvagar kroppens immunförsvar och ökar risken för infektioner. Överflödigt järn är skadligt särskilt för levern, bukspottkörteln och hjärtat.

‍